PARIS!
Jag vill bara berätta lite om min senaste Parisresa. Detta var min tredje. Min kompis Lars och jag pratade redan i höstas om att det skulle vara kul att möta våren i Paris.
Ja, det blev inte bara snack, vi gjorde slag i saken och åkte till Paris i slutet av april i år. Det blev fyra effektiva dagar i ett vårligt, men lite svalt och regnigt Paris.
Gräsmattorna var gröna och många blommor var utslagna, körsbärträden blommade. Det var en stor kontrast för mig, som bara några dagar tidigare varit med på en vintrig skotertur i den Jämtländska fjällvärlden.
Vi kom fram tidigt på förmiddagen, checkade in på hotellet, beläget nära Operan. Altså väldigt centralt beläget, med gångavstånd tilldet mesta.
Vi tog en promenad upp till Sacre-Ceur och passerade på vägen bl.a Moulin Rouge i Montmartre. Vi gick genom små krokiga, branta och pittoreska gränder.
När vi kom upp sprack molnen upp och solen tittade fram och vi förvånades över den mängd turister som trängdes mellan gatuserveringarna och alla tecknande, målande och siluettklippande konstnärer.
Även vi tog en fika, tittade på folk fotade och bara trivdes.
Sacre-Ceur är en väldigt imponerande och stor kyrka, den ligger väldigt vackert med en fantastisk utsikt över Paris.
Dag två tog vi tunnelbanan (Metron) ut till Versailles cirka tre mil utanför Paris. Slottet, var en upplevelse i sig med alla dess salar med konst och utsmyckningar. Bl.a fantastiska takmålningar.
Verailles är enormt stort, med flera slott massor med andra byggnader och framför allt dessa trädgårdar med planteringar och spegeldammar och mängder av statyer. Det är stort som en mindre stad.
Här kunde man fantisera över hur det var på den tiden då Marie-Antoinette levde och bodde där.
En morgon, tog vi en promenad till Eifeltornet. Vi tänkte ta hissen upp innan alla andra turister hade hunnit vakna till. När vi kom fram. Var hela ytan under tornet helt täckt av människor, som stod u fyrdubbla led till hissarna. Det var bara att glömma. Vi tog några bilder och fortsatte till andra upplevelser.
Ja, att berätta om allt vi gjorde, skulle ta allt för mycket plats och kanske inte så intressant för alla Larssonclanläsare heller.
För att sammanfatta, kan jag säga att vi unnade oss att bo bra, att äta goda middagar, besöka många intressanta ställen, promenara mycket, ta en kort tupplur på eftermiddagen (man är ju ingen ungdom längre).
Vi utnyttjade tiden effektivt och vi mötte våren i Paris.
Kan rekommenderas. Dick
Från toppen av Triufbågen. Det var 242 trappsteg dit upp. Eller om det var 44.. phu.
Utsikt över en liten del av Versailles anläggningar.
Hissköerna till Eifeltornet.
Ja, det blev inte bara snack, vi gjorde slag i saken och åkte till Paris i slutet av april i år. Det blev fyra effektiva dagar i ett vårligt, men lite svalt och regnigt Paris.
Gräsmattorna var gröna och många blommor var utslagna, körsbärträden blommade. Det var en stor kontrast för mig, som bara några dagar tidigare varit med på en vintrig skotertur i den Jämtländska fjällvärlden.
Vi kom fram tidigt på förmiddagen, checkade in på hotellet, beläget nära Operan. Altså väldigt centralt beläget, med gångavstånd tilldet mesta.
Vi tog en promenad upp till Sacre-Ceur och passerade på vägen bl.a Moulin Rouge i Montmartre. Vi gick genom små krokiga, branta och pittoreska gränder.
När vi kom upp sprack molnen upp och solen tittade fram och vi förvånades över den mängd turister som trängdes mellan gatuserveringarna och alla tecknande, målande och siluettklippande konstnärer.
Även vi tog en fika, tittade på folk fotade och bara trivdes.
Sacre-Ceur är en väldigt imponerande och stor kyrka, den ligger väldigt vackert med en fantastisk utsikt över Paris.
Dag två tog vi tunnelbanan (Metron) ut till Versailles cirka tre mil utanför Paris. Slottet, var en upplevelse i sig med alla dess salar med konst och utsmyckningar. Bl.a fantastiska takmålningar.
Verailles är enormt stort, med flera slott massor med andra byggnader och framför allt dessa trädgårdar med planteringar och spegeldammar och mängder av statyer. Det är stort som en mindre stad.
Här kunde man fantisera över hur det var på den tiden då Marie-Antoinette levde och bodde där.
En morgon, tog vi en promenad till Eifeltornet. Vi tänkte ta hissen upp innan alla andra turister hade hunnit vakna till. När vi kom fram. Var hela ytan under tornet helt täckt av människor, som stod u fyrdubbla led till hissarna. Det var bara att glömma. Vi tog några bilder och fortsatte till andra upplevelser.
Ja, att berätta om allt vi gjorde, skulle ta allt för mycket plats och kanske inte så intressant för alla Larssonclanläsare heller.
För att sammanfatta, kan jag säga att vi unnade oss att bo bra, att äta goda middagar, besöka många intressanta ställen, promenara mycket, ta en kort tupplur på eftermiddagen (man är ju ingen ungdom längre).
Vi utnyttjade tiden effektivt och vi mötte våren i Paris.
Kan rekommenderas. Dick
Från toppen av Triufbågen. Det var 242 trappsteg dit upp. Eller om det var 44.. phu.
Utsikt över en liten del av Versailles anläggningar.
Hissköerna till Eifeltornet.
Kommentarer
Postat av: Pelle
Jamen hallå! Det e väl en förbaskad skillnad på 242 och endast 44 trappsteg upp i bågen. Hur mycket 8-årigt portvin blev det egentligen?
;-)
Postat av: Annika
Bra jobbat, Dick! Paris är speciellt, och jag håller verkligen med om att man bara kan sitta på en uteservering i timmar och bara titta på allt folk i en sådan stad... Härligt!
Trackback
